Syfte och frågeställningarI takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvårdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik såväl som väl utformade förebyggande och behandlande åtgärder krävs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var därför att klargöra hur förebyggande och behandlande åtgärder tillämpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnå såväl bättre resultat som att minska sjukvårdskostnaderna.Vilka faktorer anser informanterna är orsaken till att barnfetma ökar i Sverige?På vilket sätt tillämpas förebyggande och behandlande åtgärder mot barnfetma?Hur kan förebyggande och behandlande åtgärder inom barnfetma utvecklas för att uppnå bättre resultat i framtiden?MetodFöreliggande studie utgår från fem informanter från olika delar av Sverige som intervjuades utifrån Grounded Theory. Svaren tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys.ResultatInom sjukvården sker behandlande åtgärder genom samtal mellan familj och läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast.

SammanfattningDå socialtjänstens insatser, exempelvis institutionsplaceringar, innebär en omfattande intervention i klientens liv, krävs att insatserna är av god kvalitet. Kvalitetsaspekten är något som alla organisationer behöver förhålla sig till, och inom det sociala arbetet har den evidensbaserade praktiken utvecklats för att åstadkomma detta. Detta är dock beroende av hur organisationen är utformad och hur arbetet bedrivs. Ansvaret för denna utformning åläggs ofta organisationens ledning. Denna litteraturstudie syftar således till att närmare granska vilka grundläggande ledningsmässiga, organisatoriska och institutionella villkor samt komponenter som bör finnas för att ett effektivt och professionellt behandlingsarbete ska erbjudas institutionsplacerade ungdomar.

Known to be one of the most important resources, but also one of the most difficult ones to obtain, the workforce constitutes (consistence) the core of any organization. To find the right person for a particular position is not a trivial task. The recruitment of new staff members is important for any organization in general, but for treating organizations in particular. In order to provide the best service for its clients, it is, for a treating organization, vital to recruit nothing but highly qualified personnel. A well educated workforce can more easily stick to the treatment program and thus maintain treatment integrity.

The purpose of this study was to investigate, through a qualitative survey, the need of knowledge and strategy in organisations today and tomorrow. The empirical investigation is built on a semi structured interview that was conducted on nine different companies in Gislaveds community. The companies were from three different branches namely: tree, metal and polymer. Three interviews were conducted in each branch.The result from the interviews showed that the globalisation had put the companies under hard competition which had made the need for rationalisation and effectivness more apparent. Having said this, the demands on the organisation and the individuals within it will constantly increase.

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan från NCC Hus Region Stockholm att förbättra processen för erfarenhetsåterföring. När man arbetar med erfarenhetsåterföring på en lokal nivå så är det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anställda samt resurser för att arbeta fram material att återföra som är viktigt för att uppnå en fungerande erfarenhetsåterföringsprocess. Analys och slutsatser visar på brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affärschefsgrupper. Det fanns även problem med att få projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvärdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

 Bakgrund:För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött avsin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med enkommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerarett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten enkänsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa ochsjälslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt attsjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och serpatienten för den han är.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudieär att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården.Metod:Studien är en systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olikadatabaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sexkvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades ochkvalitetsgranskades.Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ettgott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sinkommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som enunik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdandebehandlingen.Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gottbemötande är av stor betydelse i en vårdsituation.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka bilder socionomstudenter på termin 3 och 4 uppfattade att socionomutbildningen på Göteborgs universitet gav av Socialtjänsten. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag haft 4 fokusgruppsintervjuer med studenter. Jag har undersökt hur studenterna uppfattar att bilden av socialtjänsten framställs, i relation till socialtjänsten som samhällsfunktion och socialtjänsten som framtida arbetsplats. Jag har analyserat mitt material med ett avstamp ur Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital. Det framkom i min studie att socialtjänsten framställdes som en viktig samhällsinstans, men med oförmåga att fullfölja sitt uppdrag, på grund av inkompetens, stress och otillräckliga resurser.

The purpose of this thesis is to explore how the internal information processing and management is carried out within a unit of Viskafors municipality. Furthermore, to explore and make recommendations of how the organisation can improve its internal information management. To get a full picture I have interviewed people at different levels of the organisation. The main findings showed that there was a dysfunction in the internal information processing and management. For example the study showed that the internal information did not reach out to the different parts of the organisation due to insufficient information processing.

AbstractThe Swedish agricultural organisation, LRF, stands in front of many changes and the work with the changes in the organisation has caused some conflicts at the top. Is it like Michels say that it's a few people at the top that rules? The case with LRF shows to be something different, since the president Caroline Trapp was re-elected. The election committee proposed a new president, but the assembly had another opinion and re-elected Caroline Trapp. This shows that the opinions at the top were not the same as among the members of the organisation and the election committee couldn?t rule over them.In this essay I try to understand what kind of organisation LRF is and what made this case special.

Högskolan har en krävande arbetsmiljö. Doktorander och lärare är utsatta för stora krav från olika håll. Ledningen, studenter, relationer, interindividuell stresskänslighet och privatlivet kan ställa olika typer av krav och kan även utgöra stressfaktorer. Fjorton individer, doktorander och lärare, kontaktade under 2007 dr AAV på företagshälsovården i Skövde på grund av stressrelaterade symptom. De flesta angav för hög arbetsbelastning som huvudorsak.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

I och med den ökade globaliseringen, ställs det dagligen nya krav och förväntningar på organisationer att möta de fluktuerande behov som omvärlden ställer på dem. Användningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit så stort eller starkt som idag och det sträcker sig alltifrån regeringspropositioner, forskning, varumärken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ?inne ordet - innovation? men vad är egentligen innovation och vad innebär det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att åstadkomma en förståelse för vad innovation egentligen är och hur en organisation kan dra nytta av det..

Detta är en studie som undersöker vad som är viktigt för ett framgångsrikt möte när hunden används som ett hjälpmedel i vården eller andra behandlande situationer.Studien är en fallstudie som intervjuat personal på ett äldreboende angående deras upplevelse av hundens närvaro och vad som är viktigt för ett framgångsrikt möte mellan hund och brukare. Resultatet visar att personlighet i första hand är av betydelse för att uppnå positiva effekter med hundens närvaro..

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.